Fin i håret

Alva kom in till Dennis och mig i vardagsrummet, efter att ha spenderat lång tid på toaletten. Nöjd puffar hon till sitt ganska trassliga hår och säger; "Nu är jag fin i håret. Å så fint." Vi håller med och ser lite fundersamt på varandra. Till jag kommer på att fråga vad hon har i sitt fina hår. Ännu nöjdare att jag äntligen frågar säger hon: "Puder, det blev jättefint!" Kommer snabbt på att pudret är mitt ganska dyra vaxpuder, inköpt hos frissan. Kan inte göra annat än att skratta åt det hela. Svårt att bli arg när Alva är så nöjd med resultatet.
Har dock sagt till henne att det är mammas. Alltså inte OK att bara ta. Fick dessutom göra en hårtvätt i handfatet, vilket tydligen var väldigt roligt. Så brukar det inte låta när håret ska tvättas annars.

Isaks dop

Så var det dop för Isak Mats Ingemar Lundin. Mats är efter farfar och pappa.Ingemar efter morfar.
Vi blev väldigt glada att Arne som döpt Alva och vigt oss, ville döpa Isak också. Även denna gång i Skållerudskyrka.

Alva hade lite svårt för att vi skulle stå stilla, så hon sprang runt och lekte. Hon var nog överallt utan i predikstolen. Det var det ända stället som vi lyckades hindra henne från att vara. Det blir så när hon får vara på något ställe för någon, då är det ju kört för oss att sätta stopp för det.
På grund av sjukdom var det några som inte kunde komma. Bland annat S som skulle sjunga solo. Kantorn sjöng en jättefin sång i stället. Gudmödrar var moster och faster.

Efteråt samlades vi i Kyrkstugan och åt smörgåstårta, kakor och tårta. Det var trevligt, men som alltid hinner man inte prata med vissa. Trotts att man försöker sitta lite här och där hela tiden. Det är kanske det man gör som fel. I stället borde man sätta sig vid ett bord och sitta still där under en längre tid, utan att hoppa runt för mycket.

Det var en mycket trevlig dag, trotts att det var grått ute. Desto skönare stämning i Kyrkstugan.
Isak har fått så fina presenter från alla. Inte någon sån där konstig tenn-sak som man inte riktigt vet vart man ska ställa.

Isak Mats Ingemar Lundin

På lördag är det dags för Isaks dop. Hans klänning är klar. Broderad och rosetterna är på plats. Kakor och bullar är bakade. Mamma ska fixa tårtor och smörgåstårtorna är beställda. Faddrarna har tackat ja, prästen och kyrkan är bokad. S som sjunger gudomligt vackert kommer och sjunger.
Allt är bokat och klart. Ska bara handla det sista på fredag. Listan är dock inte skriven, men kommer skrivas under dagen.

Snickaren ska komma

En kväll innan snickaren skulle komma till oss tänkte jag förbereda Alva på att hans ankomst. Eftersom det är väggar som ska tas ner och byggas upp, dock inte samma vägg.

J: Imorgon kommer snickaren hit och ska titta på väggarna som ska tas bort och hur han ska bygga upp en ny vägg.

Alvas ögon svämmar över med tårar.

J: Men, är du ledsen? Varför är du ledsen?

A: Jag vill inte att han ska ta bort mina väggar. .Jag vill ha kvar dom.

Det är klart att det inte är lätt för henne att veta vilka väggar det gäller.

Förseningar i köket

Det är inte kul att få reda på att köksbänken är försenad, nu när vi börjat riva. Det är bara att bita ihop och leva i ett kaos till kök. Köpmansdisken är borta, länge hann vi inte. Tur var väl det. De flesta luckor är borta och de lådor som vi inte anser oss behöva lika så. Vårat porslin är nu mera tre tallrikar, fyra djupa tallrikar och fyra glas. En uppsättning bestick till oss och de redskap som vi tror att vi behöver. I värsta fall får vi leta upp det som kan tänkas blivit bortplockat.
Förhoppningsvis så kommer bänken näst nästa vecka, istället för nästa. Bara att vänta.
Mattan har i alla fall kommit, så det är en sak mindre att tänka på.