Adventskalender

Min tanke var att inte göra någon adventskalender till Alva i år heller, utan vänta tills nästa år. Men ca 4 dagar innan det bör vara klar, alltså den 1 dec, kom jag på att det är klart att hon ska ha en adventskalender. I söndags åkte jag in till stan, själv, och köpte alla paketen. På kvällen när hon lagt sig var det bara att börja packa in och hoppas att hon inte skulle komma upp.
Blev klar ganska snabbt tyckte jag själv. Nöjd som jag var sattes den upp. Det var väl lite fel, med tanke på att Alva vaknar innan oss. Eftersom hon ändå var uppe på toaletten tog jag henne i handen och visade henne adventskalendern. Hennes reaktion borde vi ha filmat. "Åååååå, har du gjort det till mig, snälla mamma!!" En spontan kram och jag inte jag sett henne så glad på länge.
Ångrar inte att jag tog en dag och gjorde detta. Det jag ångrar är att jag satte upp den lite för tidigt. Idag har hon fått gå runt och vänta på att dagen ska ta slut, för det är ju inte fören den 1 december som det första paketet ska öppnas. En återkommade fråga från henne under dagen har varit; Är det jul igen nu?

Fin i håret

Alva kom in till Dennis och mig i vardagsrummet, efter att ha spenderat lång tid på toaletten. Nöjd puffar hon till sitt ganska trassliga hår och säger; "Nu är jag fin i håret. Å så fint." Vi håller med och ser lite fundersamt på varandra. Till jag kommer på att fråga vad hon har i sitt fina hår. Ännu nöjdare att jag äntligen frågar säger hon: "Puder, det blev jättefint!" Kommer snabbt på att pudret är mitt ganska dyra vaxpuder, inköpt hos frissan. Kan inte göra annat än att skratta åt det hela. Svårt att bli arg när Alva är så nöjd med resultatet.
Har dock sagt till henne att det är mammas. Alltså inte OK att bara ta. Fick dessutom göra en hårtvätt i handfatet, vilket tydligen var väldigt roligt. Så brukar det inte låta när håret ska tvättas annars.

Isaks dop

Så var det dop för Isak Mats Ingemar Lundin. Mats är efter farfar och pappa.Ingemar efter morfar.
Vi blev väldigt glada att Arne som döpt Alva och vigt oss, ville döpa Isak också. Även denna gång i Skållerudskyrka.

Alva hade lite svårt för att vi skulle stå stilla, så hon sprang runt och lekte. Hon var nog överallt utan i predikstolen. Det var det ända stället som vi lyckades hindra henne från att vara. Det blir så när hon får vara på något ställe för någon, då är det ju kört för oss att sätta stopp för det.
På grund av sjukdom var det några som inte kunde komma. Bland annat S som skulle sjunga solo. Kantorn sjöng en jättefin sång i stället. Gudmödrar var moster och faster.

Efteråt samlades vi i Kyrkstugan och åt smörgåstårta, kakor och tårta. Det var trevligt, men som alltid hinner man inte prata med vissa. Trotts att man försöker sitta lite här och där hela tiden. Det är kanske det man gör som fel. I stället borde man sätta sig vid ett bord och sitta still där under en längre tid, utan att hoppa runt för mycket.

Det var en mycket trevlig dag, trotts att det var grått ute. Desto skönare stämning i Kyrkstugan.
Isak har fått så fina presenter från alla. Inte någon sån där konstig tenn-sak som man inte riktigt vet vart man ska ställa.

Isak Mats Ingemar Lundin

På lördag är det dags för Isaks dop. Hans klänning är klar. Broderad och rosetterna är på plats. Kakor och bullar är bakade. Mamma ska fixa tårtor och smörgåstårtorna är beställda. Faddrarna har tackat ja, prästen och kyrkan är bokad. S som sjunger gudomligt vackert kommer och sjunger.
Allt är bokat och klart. Ska bara handla det sista på fredag. Listan är dock inte skriven, men kommer skrivas under dagen.

Snickaren ska komma

En kväll innan snickaren skulle komma till oss tänkte jag förbereda Alva på att hans ankomst. Eftersom det är väggar som ska tas ner och byggas upp, dock inte samma vägg.

J: Imorgon kommer snickaren hit och ska titta på väggarna som ska tas bort och hur han ska bygga upp en ny vägg.

Alvas ögon svämmar över med tårar.

J: Men, är du ledsen? Varför är du ledsen?

A: Jag vill inte att han ska ta bort mina väggar. .Jag vill ha kvar dom.

Det är klart att det inte är lätt för henne att veta vilka väggar det gäller.

Förseningar i köket

Det är inte kul att få reda på att köksbänken är försenad, nu när vi börjat riva. Det är bara att bita ihop och leva i ett kaos till kök. Köpmansdisken är borta, länge hann vi inte. Tur var väl det. De flesta luckor är borta och de lådor som vi inte anser oss behöva lika så. Vårat porslin är nu mera tre tallrikar, fyra djupa tallrikar och fyra glas. En uppsättning bestick till oss och de redskap som vi tror att vi behöver. I värsta fall får vi leta upp det som kan tänkas blivit bortplockat.
Förhoppningsvis så kommer bänken näst nästa vecka, istället för nästa. Bara att vänta.
Mattan har i alla fall kommit, så det är en sak mindre att tänka på.

Blandaren till köket

Den har kommit! Den som vi letat efter och övervägde att inte ta, för den kostade lite mer än vad vi tänkt. Nu när den landat är det helt klart värt var ända litet öre. Jag är så nöjd. Den kommer passa perfekt i vårat kök.
Jodå, vi (mest jag) har börjat rensa ur garderoberna. Det är väl det som gjorts. Jag har skänkt och försöker sälja massa saker för att göra det tommare på hyllorna. Nästa vecka, eller kanske redan till helgen ska jag börja plocka ner saker i lådor och ställa i källaren. Middagarna kommer planeras och hållas ytterst lätta tills det nya köket är på plats.
Borde kanske göra lite storkok, fast det får inte plats i vår frys. På grund av alla kakor som finns där inför Isaks dop.
Med andra ord, vi borde ha en större frys nere.

Kök

Då var köket beställt. Luckor, lådor, handtag, färg, mått, ja allt är klart. Finns skrivet och nu finns ingen återvändo. Nu återstår att köpa golv, valv och vitvaror. Boka rörmokare och elektriker. Plocka ner allt vi kan plocka ner och be om att få tillbringa en vecka i Ed för att slippa allt byggande med barnen.
Hur som helst ska det bli väldigt kul, när det är klart. En liten klump i magen har jag trotts allt. Det är så mycket pengar det handlar om. Men jag tror inte att jag kommer ångra mig.

Köksplander

Dags att renovera köket. Det gick snabbare än vad jag tänkt mig, men det ska bli kul att få det gjort. Även om det kommer kännas i plånboken. Den känsla kommer överskuggas av känslan av att ha ett nytt kök med stora ytor. Rättare sagt större ytor än vi har nu. Ny induktionshäll, ugn och framför allt diskmaskin. Det ska bli så skönt att ha en diskmaskin att ställa ner all, nästan all disk utan att behöva diska och torka för att få undan på bänken. Den bänk som kommer se ut som trä, men laminat. Har fått råd att det är mer praktiskt med laminat än riktigt trä. Praktisk och lat som man är är det det som hamnar i köket.
På lördag kommer vi veta mer. Krukset är att hitta rätt vitvaror och golv. Matta som är snygg och praktisk. Återigen praktisk. Det mest återkommande tänket för oss. Det får inte vara mer jobb med det nya köket än vad det varit i det gamla. Och det gamla har vi verkligen inte lagt något jobb på. Mer än den färg och nya handtag som vi köpte när vi flyttade hit. Undrar om man kan använda handtagen till något bra. Eller ska de verkligen bara slängas? Nä, jag kan nog inte släng dem. Sälja eller återanvända.

Upp och ner förkyld

Har blivit smittad av min dotter. Det blir så när hon ligger bredvid och hostar en i ansiktet på natten. Känner hur bacillerna kryper in i näsan och partar loss. Trodde att det var lite bättre, men så helt plötsligt så får jag värdens dipp. Får ont i hela kroppen, näsan rinner och bihålorna värker. Lomhörd blir man också till på köpet. Får väl trösta mig med att vi i alla fall kom iväg till baken på möte med vår bankkvinna. Fick glädjande besked att vi kan lägga om våra lån så vi slipper topplånet. Dessutom kommer vi kunna låna upp bottenlånet så att vi äntligen kan renovera köket. Tankarna snurrar, vad vill vi ha? Hur mycket ska vi lägga? Ska vi ha en eller två ugnar? Ska vi ha en stor eller liten diskmaskin? Tusen frågor som vi ändå inte kommer kunna svara på fören vi tittat på allt live. Känna, klämma, dra och fingra. Måste utvärdera alla tänkbara, otänkbara möjligheter. Kul ska det bli hur som helst.
Roliga saker att tänka på när man ligger i soffan och snorar.

Första promenaden med vagnen

Väl tillbaks hemma efter en kort promenad med Isak i vagnen inser jag vilken dålig kondition jag har. Trodde inte att den var riktigt så kass, men svettig, flåsande och halvt bort blåst är det bara att acceptera fakta. Det är dags att göra något åt det. Kan inte längre skylla på dålig vagn eller foglossning. Nu är båda av dess fixade. Det ända jag kan skylla på är dåligt väder, vilket inte är någon bra ursäkt. Och skulle det vara så dåligt att jag inte vill ta ut Isak finns det ju inget som hindrar mig att ta mig ut på kvällen när Dennis slutat jobba.
Har dessutom börjat med den där pulverdieten som jag egentligen inte har något emot. Det går väl inte så himla bra om jag ska vara ärlig. Samtidigt är min eviga ursäkt för att äta onyttigheter den att jag ändå hade ätit dem, men nu är jag ju lite nyttig ibland. Rent mattematiskt i mina tankar är jag alltså ganska duktig. Att jag borde sluta med alla onyttigheter är det ultimata. Det är dock inget alternativ. Riktigt så duktig är jag inte, ännu. Kanske om ett tag, när jag inser att det inte är helt lätt att ta sig runt "slingan" här hemma.
Målet med att få upp konditionen är att ta mig runt något av vårvarven (5 km) på 30 minuter.
Målet med dieten är att komma ner till min före-graviditeten-vikt. Har inget slutmål när jag ska vara nere på den, men förhoppningsvis så snart som möjligt. Utan att behöva svälta mig och inte kunna äta något gott alls.

Övernattning utan barn...

...och man = god mat, vin och vänner. Eller ska man säga väninnor? Hur som helst ska det bli väldigt kul. Hoppas inte på något mer än en avslappnad kväll i goda vänners lag. Det var i och för sig inte så länge sedan. Sist fredag om jag ska vara ärlig. Då fick jag dock nöja mig med cola istället för vin. Ikväll har jag tiggt sängplats i stan så att jag kan njuta av ett glas vin eller två, tre...tja vem vet. Får inte vara för trött imorgon för då är det besök av syster med kille. Grillning, vin och troligtvis massa spelande från männen.

För att döva mitt dåliga samvete, eller vet inte om jag har det egentligen. För att göra lite mysigt för de som är kvar hemma ikväll står just nu en bulldeg på jäsning. Fredagsmys = Bullar enligt 3 1/2 åringen Alva. Och dricka med sugrör sedan är myset på topp. Och hon har väl inte helt fel.

Matt blå med topplack

Nä, jag kunde inte låta bli att testa på direkten. Och nä, jag kunde inte låta bli att göra en liten blomma med toplack för att se hur det blev. Ganska nöjd. Hur blankt toplacket blir beror på hur mycket man tar på. Mycket lack mer glans. Är man försiktig kan man få nästan matt resultat efter att man lackat, men inte helt matt så klart. Fast det kan vara värt att ta topparna efter en dag med helt matta naglar.

Den här färgen var lättare att applicera jämnt. Vilket den andra matta inte var. Det tog tre lager innan det såg jämt ut. Eller så målade jag tjockare lager direkt med det blå. Får väl dementera mig själv efter nästa omgång med det beigea.
Nu ska jag se om jag kan hitta det gröna för en billig penning på nätet. Ångrar lite att jag inte vågade mig på det direkt.

Matt blå

Lack nummer två som jag inte kunde låta bli att köpa, OPI NM R54. Trotts dessa två roliga matta saker är det ändå det gröna matta som inte kan lämna mina tankar. Är väldigt nöjd med de matta jag har. Nackdelen är att man inte kan använda något toplack, vilket gör att de inte håller så länge. Inte för mig i alla fall. Fick ta bort det förra efter två dagar, då det flagat. Det är inte så bra att behöva handdiska all disk varje dag med lackade naglar. Kan ju köra toplack på efter en eller två försiktiga dagar för att förlänga livslängden. Men det tar ju bort den matta ytan. Har funderat på att köra lite toplack på topparna...

Snarkare

Det är otroligt vad ett litet barn kan låta mycket. Isak snarkar som den värsta karl. Värre än pappa till och med. Å andra sidan så snarkar inte pappa så mycket. Allt snarkande är väl sparat till lille Isak. Det är inte nog med de vanliga snarkljuden i vissa fall låter han som en kanadagås eller en sångsvan. Jag är inte så bevandrad i de där stora fåglarna. Pappa hävdar att det är kanadagås, men eftersom jag inte gillar dem tycker jag att det är bättre om han låter som en svan. De är i alla fall vackra. Även om jag inte är så förtjust i dem heller.
En natt i stugan fick jag uppleva hur en tvåbarnsfamilj med hund låter på natten. En bebis som snarkar, en dotter som snusar, en man som andas högt och en hund som gnyr i drömmen. Nej, jag fick inte mycket sömn den natten. Fast lite mysigt var det ändå att ligga allihop i ett litet rum.

Nagellack

En kompis har köpt ett matt nagellack från OPI och tipsade mig för ett tag sedan. Har försökt förträngt detta lack. Hade tänkt att inte köpa något på ett tag. Av en händelse gick jag förbi Kicks idag när jag skulle köpa skor till Alva. Givetvis kunde jag inte låtabli att titta in ifall de hade dessa snygga lack och det hade de. Självklart kunde jag inte låta bli att köpa..två. Ja, jag kunde inte bestämma mig vilket jag ville ha. Så här är ett smakprov. Återkommer med det andra när jag bytt.
Skall dock kolla lite på nätet om det är billigare att importera själv, för de var inte billiga. Troligtvis de dyraste lack jag någonsin köpt. Men vad gör man inte när känslan av att man måste köpa något till sig själv faller på?

Nya växter

Det var länge sedan jag ägnade tid åt trädgården, på grund av att jag inte kunnat. Den delen har Dennis tagit hand om. Vi har, trotts att vi inte tänkt börja med slänten och inköp av växter fått rabarber, ett persikoträd och en blåbärsbuske. Rabarbern har jag lovat min syster att ta hand om nu när hon flyttat och inte har möjlighet att plantera den någonstans. Så den är bara till låns. Persikoträdet fick jag som avskedspresent av mina arbetskompisar på det företag jag varit konsult på under flera år. Blåbärsbusken fick vi av mina föräldrar. Än så länge har allt överlevt och ser ut att må ganska bra. Det ska bli spännande att se om det blir någon frukt och bär nästa år.
Planen är att vi ska ta tag i slänten nästa år. Så funderingar hur vi ska ha det är redan i gång. Det är en stor slänt och det kommer kosta. Kraven är många och önskemålen ännu fler. Det ska bli spännande att se vad vi kommer fram till i slutänden.

Fixat i köket

Efter att vårat kylskåp gått sönder och det nya inte placerats på samma ställe har vi haft en hål i köket. Det gamla var så gammalt att det hade gamla mått, vilket innebär att om vi ville ha ett som fick plats på samma ställer hade vi fått köpa ett mindre skåp. Istället bestämde vi oss för att köpa ett som vi verkligen ville ha istället. Det får placeras in i vårat nya kök, som vi hoppas kunna bygga om ett tag. Undertiden står det fritt vid matplatsen, som vi inte använder ändå.
Det tomma utrymmet har nu fixats till. Två hyllor har kommit upp. Micron har placerats på mitten hyllan, vilket gör att den hamnat i en användarvänlig nivå. Receptpärmar och böcker har hamnat på den nedersta hyllan och brödkorgar och flingor högst upp. Är jättenöjd med det hela.
Det som återstår just nu är att kolla igenom skafferiet för att se hur jag ska utnyttja de nya ytorna där. Borde gå att få det ännu bättre än vad det är nu. Har ju en hel hylla som jag kan ställa saker på. Om jag får ommöblerat i skåpen snart kan vi åka på loppis och handla nya roliga saker som vi behöver, fast vi inte vet det ännu.

Sugen på att köpa något

Jag är sugen på att göra ett större inköp. Eftersom jag inte vet vad än så snurrar hjärnan på högvarv för att komma på något vettigt att köpa. Tvättkorgar till tvättsugen, så att vi (läs jag) kan få ordning där inne. Eller kanske möblera om och få i ordning på Isaks blivande rum. Då kan det ju hända att jag kommer på vad som kan tänkas behövas där inne. För något nytt borde vi ju köpa till honom. Eller ska han ha de gamla hyllorna så kan vi köpa nya till oss. Får köpa nya till honom när han blir större. Alva borde kanske få ny hylla så kan Isak ärva hennes. Ungefär så snurrar det. Har ännu inte fått i ordning på hur jag/vi ska göra. Borde ta tag i Isaks rum. Det kommer behövas göras trotts allt. Just nu är det en röra av allt möjligt. Att orken börjar komma tillbaks är ju något som underlättar. Är inte helt återställd i bäckenet ännu. Känner av det när jag inte kunnat hejda mig. Men det går åt rätt håll.

Får återkomma när inköpet/en är gjorda.

Allt snurrar runt en liten grabb

Det är konstigt hur lätt man ändrar hela sin vardag för en liten grabb. Sömnen, maten och det man ska göra måste helt plötsligt tänkas över lite mer än att bara göra. Sömnen är väl det som blir mest lidande. Tack och lov tar Dennis en stor del under dagen om natten varit för kort. Stackars Alva blir lite sidosatt, men är så duktig. Hon leker mycket själv, vilket hon gjorde innan också. Vi försöker ge henne så mycket tid vi kan. Egentid med henne är något vi försöker prioritera så gott det går. Än så länge är hon en så bra storasyster en lillebror kan få. Hon vill gärna pussa, klappa, hålla och ta kort på honom. Varje dag hittills har hon sagt till honom hur fin han är. Vi får väl påminna henne om det när han börjar bli jobbig.
Sedan är det Bobbo som inte alls förstår det hela. Att underhålla honom är det svåraste. Honom kan man ju inte förklara situationen för. Det som är skönt är att han börjar lugna ner sig.

Trotts lite sömnbrist vissa dagar och en kamp med mjölkpumpen varje dag så är det värt det.

Isak, en snabb entre

Då var Isak född.
Vi har varit förberedda på en snabb förlossning, men inte så här snabb.

På kvällen den 29 juli kom ett par värkar, men eftersom det inte hände något mer var det bara att gå och lägga sig. Kvart i 12 kom ytterligare en värk, så jag tittade på klockan för att veta hur lång tid det skulle ta om det eventuellt kom en till. Strax efter 12 kom värk nr två, och strax efter nr tre som var väldigt kraftig. Sa till Dennis att nu var det dags att ringa barnvakten. I väntan på att hon kom, ca 20 minuter, gick jag ut i bilen och satte mig. Såg till att allt var med så att vi kunde åka så fort hon kom.

Resan till NÄL tog 35-40 minuter. Under första sträckan satt vi och pratade mellan värkarna. Efter halva resan kunde jag inte svara så bra längre. Sa till Dennis att han inte skulle köra för fort i kurvorna för jag spände mig mer då och då kändes värkarna värre.
Väl framme ställde vi oss på korttidsparkeringen, då jag insåg att jag inte skulle kunna gå så långt med de värkarna jag hade. När jag skulle kliva ur bilen kom första kryssningsvärken.
Gick så snabbt jag kunde mellan värkarna. En sköterska mötte oss utanför hissen, sedan var det ilfart in på ett förlossningsrum. Fick hjälp av med byxorna och lägga mig på sidan på britsen. Fyra minuter, lika många värkar och tusen andetag i lustgasmasken senare var Isak född.
Fick inte upp honom på bröstet då jag fortfarande hade mina egna kläder på mig. Dennis fick hålla honom under tiden barnmorskan och sköterskan tog hand om mig. Fick hjälp att få sjukhuskläder på mig och sedan fick jag också hålla honom.

Dennis kom hem innan Alva vaknade och barnvaken åkte hem tidigt på morgonen. En omvälvande natt för oss.

Klickerträning

Har fått en besatt man. Han har läst på nätet om klickerträning för Bobbo. En bok har införskaffats och nästan blivit genomläst på en dag. Trotts besök. Inget kan stoppa en besatt man. Så nu hör man "klick" lite när som helst. Jodå, jag har börjat läsa och tänka också. Vist är det en bra metod. Mycket trevlig för hund och ägare. Läs mer på Klickerträning.
Resultatet efter en dag? En super frustrerad hund som inte fattar vad som flugit i oss. Har aldrig sett sådana frispel som han haft ikväll. Sprungit runt på vår altan i åttor. Slängt sig ner och rullat runt för att fortsätta i racerfart runt utemöblerna. Underhållande, men man undrar vad som rör sig i hans huvud.
Just nu har han lugnat ner sig och ligger och blir klappad. Tror att han kommer sova gott inatt.

Bio besök

Tog tillfället att gå på bio med min syster och systerdotter. Vi var på Harry Potter och Halvblodsprinsen. Eftersom jag var sen att fixa biljetter fick vi platser längst fram, men det gjorde inte så mycket. Vi var i alla fall där på premiären.
Filmen i sig var bra. En ganska typisk Harry Potter film, men eftersom jag gillar dem så gillade jag även den här. Har läst böckerna och gillar ändå filmerna vilket i mina ögon är ett bra betyg.

Att boa

Börjar förstå det där uttrycket att boa. Har glömt av om jag gjorde det förra gången jag var gravid, men nu gör jag det. Började för ett par dagar sedan. Tankar som; det är bra att ha i frysen, dyker upp allt oftare. Igår blev det till att storhandla för att fylla frysen. På kvällen bakade Alva och jag små kanelkakor, som vi i och för sig åt upp på direkten. Och idag var det dags att baka kanel- och vaniljlängder. Det var fyra när de var klara, men nu återstår bara tre. En längd försvann snabbt in i våra magar. En ljummen smak av kanel är svårt att motstå.
Hade det inte varit för min oförmåga att lyfta tunga saker hade jag genast gett mig på att röja i mitt rum, eller vad är egentligen är gäst/förvaring/dumpningsrum. Det som senare ska bli barn nr tvås rum. Som det är nu har vi vid snabba städningar slängt in allt från julgardiner, kläder som ska gås igenom och papper. Vilket gör att det blir väldigt fullt.
Tror att Dennis har drabbats av att boa också. Han har hållit till i källaren och röjt. Det är något som också har behövts ett bra tag, men orken har inte funnits. Men nu åker allt som bara legat och tagit plats. Har inte varit nere och tittat ännu, men det kan verkligen bara bli bättre. Tanken att röja i vårat förråd har slagit honom. Det återstår att se hur det blir med det.

Körsbärskräm

Vet inte hur vanligt det är att man skickar ut sin man kl halv nio på kvällen att plocka körsbär. Insåg att det faktiskt fanns ganska mycket körsbär som fåglarna inte ätit upp. Så jag tog Alvas paraply för att kunna nå lite högre grenar och gick ut och plockade. Till min besvikelse var jag ändå för kort för att nå de flesta bären. Hotade mannen med att koka kräm av de få bär jag nått, men då bara till mig. Det gjorde att han gick ut och plockade de återstående bären. De var inte så många. Träden är ju inte så stora. Men det räckte till att koka lite kräm som räckte till oss och en portion till Alva till frukosten imorgon. Tror att hon kommer uppskatta den. Annars vet jag en annan som glatt kommer sleva i sig den.

Dags att börja måla igen

Eftersom jag nu mera är ganska otymplig, så har jag kommit på att jag faktiskt kan fördriva lite av tiden att måla mina naglar igen. Det har varit länge sedan jag gjorde det, eftersom jag inte haft ork till det. Men nu är det en ypperlig sysselsättning.

Efter att ha lyckats bryta av en, blev de kortklippta. Tanken är att de ska förbli det ett tag. Tanken att ta upp gitarrspelandet har varit lockande, så jag får känna efter lite hur det känns. Just nu kan jag ju inte få gitarren framför mig.

Idag blev det ett mörkt brunt som jag helt glömt av att jag hade. Kommer inte att använda mig av toplack, eftersom jag tänkt måla om naglarna med ganska täta mellanrum. Är nöjd med det här och kommer nog använda det lite oftare.

Nedräkning v38

Har varit på BVC och kollat upp så att allt ser och låter som det ska. Och det gör det skönt nog. Går in i 39, så det är verkligen när som helst. Ser fram emot tiden när det här är över. Samtidigt är det häftigt när bebisen vrider och vänder på sig där inne.

Det jag är mest trött på är;

• Att slå i magen mot bord, dörrar och andra saker som jag inte inser är i den höjden. Dels för att det gör ganska ont och för att det är irriterande att vara bredare sidledes än rakt fram ifrån.
• Svullna ben och fötter. Det är egentligen inte så farligt nu när det är lite svalare, men i värmen har det varit ganska jobbigt. Stödstrumpor är verkligen värt en hel del. Det spelar inte så stor roll att man blir varm i dem, det är det värt.
• Tröttheten som aldrig verkar ta slut. Det går lite upp och ner, men i slutänden är jag oftast trött. Detta är ju något som jag borde vänja mig vid. En liten brukar ju inte betyda att det blir mer tid för sömn. Men förhoppningsvis så kan jag få sova vissa hela nätter.
• Osmidigheten, fast det kanske ingår i den första punkten. Eller ändå inte. Att inte kunna böja sig eller röra sig som man brukar gör mig frustrerad. Dessutom blir jag så svag att jag blir trött på mig själv. Är inte van att behöva be om hjälp för att bära två petflaskor dricka.

Trotts det är det värt alltihop. Och speciellt nu när man ser ett slut på det. Det ända jag har lite funderingar på är, kommer vi hinna fram i tid. Det gick fort förra gången. Hur snabbt kommer det gå nu? Vi får ta det som det kommer, går ju inte att gör något mer än så.

Äntligen uppkopplad igen

Så har det gått två veckor av ledighet. Hade oturen att min dator gick sönder lagom tills dess. Så det har varit ett litet pysslade och ett uppgivande innan jag införskaffade en ny laptop. Detta här första inlägget skrivet på den. Äntligen kan jag fritt utan att be om lov att få låna mannens dator kunna surfa, kolla mejl och leka runt på det roliga nätet och fördriva tid.
Förhoppningsvis ska jag även börja uppdatera min kära blogg med lite fler inlägg.
Men just den här kvällen är vigd åt installationer, leta upp mina gamla länkar och lära känna min nya leksak.

Långt mellan gångerna

Varje gång jag går in för att göra en uppdatering tänker, nu ska jag verkligen skärpa mig. Det ska inte gå så lång tid till nästa inlägg. Så går tiden och vips har en månad gått. Utan att man ens märkt det. Det kan kanske bero på att jag sover bort den mesta av tiden nu mera.
Ned räkningarna har börjat.
7 dagar kvar att jobba på mitt nuvarande uppdrag. Kunde inte låta bli att ta semester den sista fredagen. Och den här veckan är det midsommar.
6 1/2 vecka tills beräknad förlossning. Den här ned räkningen är inte lika bestämd om den första. Det är bara att hoppas att den håller något så där.
Både den första och den andra känns overkliga. Har trotts allt varit på samma uppdrag i 8 1/2 år, med uppehåll för en mammaledighet.
Den andra är overklig, men otroligt verklig. Har inga förväntningar bara förhoppningar om att allt ska gå bra. Är mer orolig den här gången än den första. Tänk om vi inte hinner till BB, tänk om våran barn och hundvakt inte är hemma, tänk om det händer något som inte får hända....tankarna är många.
Försöker koncentrera mig på att fokusera på den närmsta tiden. Vi planerar en vecka högst två i stöten. Det räcker för mig. Det kan vara tröttsamt nog.

Långhelg

Det är dags för flygarhelgen vilket blir lika med långhelg och gräsänka. Dennis ska iväg och leka med andra vuxna (?) män med egna datorer. Skönt fast jobbigt. Har inte bestämt vad jag känner för det ännu.
Funderingar på om jag ska orka packa in Alva och Bobbo i bilen och hitta på något. Eller ska vi hoppas på hyfsat väder. Öppna altandörren och blåsa såpbubblor hela helgen. Ta pauser för att äta lite mat och titta på film. Tillbringa kvällarna med en hörbok och en stickning. Det känns lockande. Egentligen handlar det inte om så lång tid. I min tidsuppfattning så skulle det lika gärna kunna vara en vecka.
Har suttit och funderar på vad vi ska äta. Vill ju passa på att äta något riktigt gott, men jag vill inte laga för avancerad mat. Vad vill jag ha? Vad tycker Alva om? Om jag gör si, måste jag även göra så? Latmasken kryper långsamt med i tankarna. Ska vi passa på att äta massa godis och sånt som vi inte gör annars, eller ska vi helt enkelt ta en vanlig helg och njuta av att bara vara lediga?
Beslutsångest över varje litet beslut. Inköpslistan är klar, eller är det verkligen den? Har jag kommit ihåg allt. Äsch, jag kan ju handla fast Dennis inte är hemma. Fast då måste ju Bobbo vara själv. Ska jag i så fall lämna honom i bilen eller hemma?
Antar att det kommer sluta med att vi äter potatis med smör och korv. Mackor med kvaiar och ligger i var sin soffa och tittar på en Disney-film. Huvudsaken är att vi är lediga och att det finns lite godis på lördag.

Köpenhamnhelg

Så var helgen i Köpenhamn över. Skulle gärna stannat ett tag till. Det var ett lunkande tempo. Lite mat, ganska dyr, en jacka, väldigt billig och mycket sol.
Lekte turister vid sjöjungfrun. Lite chockade över den nya sjöjungfrun, som inte är lika blygsam som den gamla. Föredrar dock den gamla hedliga.
Alva hade en rolig helg med mormor och morfar, inga problem där inte. Pricken över i:t var när hon fick en Heffaklump av oss när vi kom hem.

Påsk helg

Då var påsken här med ägg och ris. Har inte för vana att pynta, då jag är alldeles för lat för att orka plocka fram och tillbaks det för så få dagar.
Tror mig veta ungefär hur påskhelgen kommer förflyta hos föräldrarna.
Det kommer finnas tuppar, hönor och kycklingar över allt. För det brukar de ha. Ytterligare ett måste är påskkalas. Släktingar och vänner till föräldrarna som blivit inbjuda för att vi kommer hem. Eller snarare för att barnbarnen kommer hem. Det är dom som ska visas upp och beundras. Inte för att de brukar ha något emot det. Uppmärksamhet är ju något som de små liven aldrig får för mycket av.

Det här besöket kommer även innehålla vissa förmaningar, som kommer för sent, om huruvida det är en bra ide att skaffa hund nu. Att jag inte berättat för min pappa hur mycket Bobbo kostat är ytterligare en sak som kommer ventileras. För han kostar ju så mycket att jag tydligen inte vill säga hur mycket. Min käre far tycker att djur är något som ska kosta så lite som möjligt. Det bästa hade varit om man kan hitta ett djur att ta hand om. Eller helst inte ta hand om det över huvudtaget.

Hur som helst så ser jag fram emot helgen. Allt har ju sin charm, trotts allt.

Hundägare

Så klart att vi inte kunde låta bli att köpa en liten bedårande valp. Att varken Dennis eller Johan fick minsta lilla allergikänning gjorde beslutet ännu lättare. Alva var bara missnöjd med att vi inte kunde ta med valpen när vi åkte hem. Hennes kommentar var; Jag måste ha den. Och det var ungefär så Dennis och jag kände också.
Den 20 april kommer lilla Bobbo hem till oss. Vi är inte säkra på om han kommer fortsätta heta så ännu, men än så länge blir det det. Eftersom det är hans namn på papperet.
Valet stod mellan två svarta lurvtuffsar. Det avgjordes på att Bobbo var lite lugnare än sin bror. på korten vi tog är det nästan omöjligt att se vem som är vem. Men jag tror att det är våran lille kille som är på dessa.
Rasen är Schpendoes, inte jättevanlig om jag förstått det hela rätt.


Sedan åkte vi till Faster B och hennes stora schäfer Askott.
Alva och Askott lekte i solen. Det är så kul att titta på dem och otroligt hur snäll den store Askott är. Och att Alva inte är speciellt rädd för honom.
Jag hade nog visat lite respekt om jag stod bredvid en hund som nästan var lika hög som mig. Det är nog inte troligt att jag hade satt mig ner framför den, som hon gjorde under lekens gång.

Väl hemma satte vi oss på altanen och njöt av eftermiddagssolen så länge den värmde.

Vår och nagellack

Det börjar bli vår och vårblommorna börjar poppa upp lite över allt. I och med vårkänslorna tinar även nagellacken upp igen. Av någon anledning tycker jag att nagellack hör till vår och sommar. Vet inte om det är för att de piggar upp lite extra, fast det borde innebära att man behövde det extra mycket på höst och vinter.

Hur som helst så var jag tvungen att gå igenom mina lack. Det resulterade i att jag kände ett stort behov av att köpa nya färger. Har lyckats hålla mig ännu. Hittade en rosa som var lite rolig, som jag helt glömt av att jag hade.
Nästa steg i genomgången är att slänga gamla lack som jag aldrig kommer att använda. Inte ens till att göra några figurer med. Det är nog dags att uppgradera mina blommor till något mer. Vet inte vad ännu, men något enkelt kul ska jag nog komma på.

Bara titta, inget bestämt

Imorgon ska vi titta på en valp. Bara titta till att börja med. Vi har inte bsetämt oss för att köpa. De saker som spelar in just nu, innan vi sett dem är följande.
Farbror J blir jätteallergisk = ingen hund
Av någon anledning gillar vi inte hundarna/valparna = ingen hund
Vi gillar inte uppfödaren = ingen hund

Det ska bli jätte spännande att ser hur det går imorgon. De bilder och det jag läst om rasen Schapendoes har gjort att jag fallit för dem. Tror verkligen att det är rätt ras för mig och min famlij. Inte för stor och inte för liten, bara alldeles lagom. Mycket päls i och för sig, så det krävs ju lite pälsvård. Å andra sidan så är det samma sak för vilken ras jag än tittat på.

Ska se om jag inte får upp lite bilder imorgon. Och en avrapportering hur besluten fattats.

Ikväll ska jag i korta drag hämta Farbror J, ta ut pengar (till en eventuell handpenning), åka hem och äta grillade revben som Dennis fixat på grillen.

Klagande tjockis

Har kommit på mig själv att jag klagar så mycket på att saker är jobbiga. Egentligen borde jag vara glad att det är som det är. Jag borde vara tacksam över att jag faktiskt väntar vårat andra barn. Att jag mår ganska bra. Att barnet sparkar som en galning där inne, så att jag inte kan somna. Att solen skiner och jag inte behöver bry mig om spadtag som kunde ha gjorts. För jag kan ändå inte göra dem. Så varför inte bara njuta av att vårsolen börjar värma.

När jag läser en väns blogg och ytterligare hennes väns blogg får jag en helt annan distans till allt. Jag tillät min dotter att knö sig intill mig på soffan, trotts att det blev trångt med oss två och magen. Trotts att bäckenet värkte. För jag är så oändligt tacksam att hon finns hos mig. Och vill vara nära mig. Det har jag inte orkat innan. Utan sagt till henne att mysa med pappa istället. Den kommentaren ska jag vara väldigt sparsam med framöver.
Det är konstigt att det tar sådan tid att få tankarna på rätt plats. Jag följer vännens blogg nästan dagligen. Jag sörjer med henne, men på avstånd. Jag har på något sätt inte tillåtit det att sjunka in. Men det kommer alltid en brytpunkt då man inte kan värja sig längre. Helt plötsligt är tankarna annorlunda. De har vridit sig till en annan sida. De tittar inte längre på, de har vänt sig mot mig. Tänk om det kan hända mig? Det kan hända mig! Ta hand om och var evigt tacksam över de du har.

Jord, frö och planer

Planerna för plantor och blommor skulle inte vara några den här våren. Ändå har jag inte kunnat låta bli. Att det dessutom är så lätt att trissa igång Dennis på samma ämne gör ju inte saken lättare.

Så istället för att låta allt bero till nästa vår har vi i år installerat två lysrör. Ett uppe och ett nere, eftersom det är svalare i källaren. De små plantorna som tittat upp är olika sorters tomater, chilisorter, basilika, oregano och en blomma vårkrasse har jag för mig att de heter . De som inte har orkat ta sig genom jorden ännu är smultron, melon, akileja och något Gustavs öga.

Planerna fram över är nu att hyra en jordfräs och fixa till landet ute. Sätta potatis och när vi ändå fixat till det så lite gurka och squach. Dit har vi ju inte kommit ännu, men som det känns nu så har vi istället för att inte göra något gjort mer än vi gjort något annat år.

Eftersom vi fick hjälp att gräva bort en rabatt förra året, då vi byggde en altan som nästan är klar. Så kommer det blommor lite var stans där den gamla jorden har lagts. Ytterligare ett projekt är att flytta alla krokusar till ett och samma ställe. Hoppas samla lite ork imorgon och göra detta.

Ska försöka få ut lite bilder på resultaten på flytt, sådd och annat.

Släckt för miljön

Så var en timme i stearinljus och oljelampans ljus slut. Det gick snabbare än vad jag trodde att det skulle göra. Ingen TV, ingen radio eller dator. Allt var avstängt. Nej, vänta nu, undantag var Alvas nattlampa. Eftersom hon gått och lagt sig, men fortfarande var vaken. Får väl vara nöjd med att det är en energisnål sak.
Vår kommun var med och släckte all gatubelysning. Vi har utsikt över det lilla samhället och det var ganska mörkt. Mindre ljus än vad jag trodde syntes. Hade dock några grannar som inte var med. Det är ju ganska avslöjande om man är med eller inte.
Man borde kanske göra om det lite oftare, bara för att det är ganska trevligt att umgås utan TV:n eller annat i bakrunden.

Nya filmer jag sett

Det var ett tag sedan jag uppdaterade mina filmer. Borde nog göra en bokvariant, eftersom jag lyssnar mer på böcker än tittar på film.
Hur som helst så har jag tittat på några filmer till som är värda att nämna.

Låt den rätte komma in
Gillade filmen, gillade boken. Var skeptisk i början, men stämningen är den samma som i boken. Och jag saknade inte många saker från boken. Helt klart se värd.

Barnhemmet
Originaltitel; El Orfanto
En spännande historia som sänder kalla kårar i mig som har en viss tro på spöken. Är kluven om jag tycker att slutet är lyckligt eller inte. Hur som helst är det ett bra slut. Kommer nog inte köpa den, men rekommenderar den starkt.

Pans labyrinth
Originaltitel;El Laberinto del fauno
När jag ändå är inne på spanska filmer. Ett måste är allt jag kan säga. Har tyvärr inte köpt den ännu, men snart ska den finnas i samlingen.

Det levande slottet
Originaltitel; Hauru no ugoku shiro
Det var länge sedan jag såg den här, men den är värd att nämnas. Ytterligare en film som ska inköpas för att avnjutas vid flera tillfällen.

Förbjudet?

Frågan är, är det förbjudet att blogga på arbetstid? Eller tillhör det bara omoraliskt mot sina jobbarkompisar? Å andra sidan om det är ko-lugnt, varför kan man inte skriva lite?
Ändå gnager ett visst obehag. Jag borde inte, det är kanske bättre om jag skriver lite mejl, eller surfar på roliga saker istället. För det finns ju inget att göra just nu. Men att blogga känns inte helt OK. Trotts det var jag tvungen. Bara för att göra det någon gång. Och att det var så länge sedan jag gjorde ett inlägg.

Kan ju lägga till att några kort på kakor blev det inte. De är uppätna för länge sedan. Och kalas nr 2 är avklarat och historia. Dags att gå vidare.

Börjar få lite vårkänslor, så det blir nog snart dags för nya naglar.

Ett kalas över, ett kvar

Det blev inte alls som jag tänkt mig, men ett bra kalas. Orkade inte alls baka det jag tänkt. Fast det är det ju ingen som vet mer än Dennis och jag. Har sänkt mina planer inför återstående kalas också. Det beror inte på att jag helt plötsligt fått insikt i att man inte behöver göra massa saker inför ett kalas. Utan för att jag fått en släng av magkatarr, men den börjar gå över. Varit duktig och ätit snäll mat. Och eftersom det är så tråkigt att bara få en sak i taget så slog järnbristen till med konstant huvudvärk och super trötthet. Hade lite hjärna kvar att leta i mina gömmor efter järntabletter, vilket fanns som till och med var Ok att äta. Så det var bara att börja kuren. Det verkar ta några dagar innan kroppen fått i sig tillräckligt med järn för att inte protestera med huvudvärk. Hoppas att det var sista dagen idag, för det är verkligen inte kul alls att gå runt med en lite mer än molande huvudvärk.
Det blev en lång förklaring varför kalaset på lördag inte kommer se ut som jag tänkt. Men vi får väl se. Blir jag bara pigg så står jag säkert på fredag kväll och fixar smörgåstårta.

Snart kalasdag

Alva fyller snart 3 år. Det lilla trollet börjar bli stor. Det känns lite overkligt att hon en gång var det lilla knytte som fick plats på en kudde.
hur som helst så är det snart kalas. Min vana trogen säger jag ju alltid att det blir inga kakor, bara tårta till kaffet. Men igår tillades ändå lite skar på inköpslistan så att jag kunde baka lite dopp till kaffet. Eftersom vi skulle på kalas för Dennis kusin igår eftermiddag gjorde jag bara kokostoppar och små syltgömmor igår. Det blev mördeg över, så planen idag är att hitta på något kul med den idag. Har letat lite efter några roliga småkakor som inte får vara för svåra att göra. Det lutar lite åt jitterbuggare. Det där med svårt får jag återkomma till, lite kladdigt kanske. Och så blir det vaniljbullar. Alla som kommer har ju sina favoriter. Min äldsta syster är den som blir besviken det här året, för jag orkar verkligen inte göra chokladbiskvier. Som det ser ut nu blir det alltså; Kokostoppar, små syltgömmor, jitterbuggare, vanlijbullar, drömmar och eventuellt kolasnittar. Och då är jag ju uppe i 6 kakor, så det blir nog en sort till. Sju sorters kakor är ju trevligt :) Dessutom är ju småkakor ganska tacksamma. Givetvis blir det vetebröd också. Där har jag inte bestämt om jag ska ge mig på att testa wienerbröd eller bara vanliga kanelbullar. Det får bli en avrapportering senrae och givetvis recepten också. Ska se om jag till och med kan få till bilder.

Lite feber och utslagen

Det är otroligt vad en liten gnutta feber kan göra med en. Blir helt däckad, ont i hela kroppen och vill bara sova. Men det kan man ju inte göra med en Alva som också är sjuk och kräver uppmärksamhet. Så det är bara att bita ihop och göra sitt bästa tills man däckar i soffan.

Trögt...

Allting går så trögt nu mera. Det där med att julen skulle ut var ju en bra plan. Synd bara att den sprack som en melon som faller från hög höjd. Smack! Så stor visst tomtar och änglar kvar lite över allt och det är snart två veckor sedan de skulle ner i kartongen. Vissa tomtar har fått flytta in i vårat gästrum, bara för att inte synas för mycket när det kommer gäster. Det hjälpte ju föga när gästerna behövde soffan som skötbord.

Har jobbat min första vecka. Eller min fösta vecka är väl att ta i. Det blev knappt fyra dagar. Fredagen tillbringade jag i sovande tillstånd helt utmattad av veckan som varit. Nu hoppas jag bara att kommande vecka inte ska bli lika jobbig. Någon gång måste det ju vända så att jag kan vara normal igen. Och jag hoppas verkligen inte att det ska dröja hela graviditeten ut den här gången också. Ska väl inte klaga med tanke på att jag redan är mycket bättre än jag var förra gången, men lite bitter blir man när man antingen mår illa eller sover. Jo, det finns bra dagar då jag bara mår lite dåligt. Tyvärr är de så få att jag inte får gjort speciellt mycket de dagarna. Är så nöjd med att jag kan diska eller städa lite så att det blir oftast bra något sådant, för mycket mer orkar jag inte. Blä, vad jag gnäller. Dags att lägga sig, för klockan är rekord mycket.

20:da Knut då ska julen ut...

Det är en sanning som jag aldrig hållit då jag varit trött på mina tomtar långt innan dess och oftast plockat undan dem vid trettondagen. Någon gång måste ju vara undantaget, vilket det är i år. Några har blivit nedpackade, granen är ute och i vardagsrummet står lådorna halvt packade. Bara att titta på dem gör mig trött. Började i tisdags (på Knuts namnsdag som sig bör) men att det skulle ta så här lång tid trodde jag inte. Ska se om jag inte kan få undan några till idag. För imorgon börjar jag ju jobba igen, och då har jag svårt att tro att jag har ork kvar på kvällen att städa tomtar.

Apropå jobbet så ska det bli skönt att komma dit igen. Nu är det över en månad sedan jag var där sist. Det kommer säkert ta en stund att komma in i de gamla vanorna. Fast det är ju som det alltid är. Man får ta det som det kommer och försöka att inte hetsa upp sig för mycket. Mina tankar är för tillfället vad jag ska ha med mig i mat väg. Knäckebröd? Skorpor? Frukt? Och hur mycket för att jag inte ska stå utan och börja må dåligt? Som det är nu känns det som om jag borde ha med mig ett helt lager för att vara på den säkra sidan. Ska skicka iväg Dennis att handla snart, så det är dags att skriva inköpslista.

Kusin besök

Alvas kusin Rebecka var här igår, tillsammans med min syster och hennes särbo. Vi hade en trevlig dag med lite god mat, fika och massa prat. Det är alltid lika kul att få besök. Rebecka och Alva härjade nästan hela tiden. Det spelades på pianot, sjöngs och kläddes ut. Rebecka är Alvas största idol och allt som hon gör och var hon än är vill Alva vara i närheten. Det är så kul att se dem ihop. Att Rebecka så villigt leker med Alva är väldigt kul. Hon är ju trotts allt snart tonåring (rysning), och vill säkert kännas sig lite vuxen i vissa tillfällen. Men än så länge är det OK att leka med lill-kusinen.

Köttbod

De få gånger vi har tagit oss till Alingsås har vi åkt förbi en skylt som det sår köttbod på. Tanken har slagit både Dennis och mig att vi borde åka in och titta. Närproducerat kött är ju faktiskt något man borde stödja. Även om vi inte är så miljömedvetna i alla lägen, nästan aldrig om jag ska vara ärlig. Hur som helst så tog vi en tur till Vikaryds Köttbod och blev glatt överraskade. Om man vill veta vart det kött man köper har varit och vill se bra kvalite så är det värt ett besök. Vi köpte grytbitar och hjort och några jätte goda ryggbiffar som hamnade på grillen. Mitt nya dilemma är ju att våran frys är på tok för liten för att vi ska kunna köpa på oss lite större lager nästa gång vi åker dit. Hoppas att Dennis inte ska vara allt för svårövertalad. Det är ju ändå kött vi snackar om, och hans stora passion är ju grillning. Så vem vet om vi kanske investerar i en frys lagom till sommaren.

Nytt år

Så var det nytt år. Snön ligger som ett tunt täcke på marken och jag sitter och suger på frysta jordgubbar. Mycket gott och mycket bättre än att smaska i sig godis, kex eller något annat onyttigt som man får tips om att tugga på när man är i mitt tillstånd. Så speciellt nyttig är jag trotts allt inte. Glufsar även i mig halvfrusen saft med jämna mellanrum och skorpor med ost är poppis. Det negativa med att jag mer eller mindre måste småäta är att jag påverkar min omgivning. Det vill säga min man och min dotter som tycker att det är "mysigt" att ta en skorpa eller en macka extra för att jag sitter och knaprar.

Tillbaks till det nya året. Inga löften som kan brytas och inga muskler som ska knäckas. Utan bara ta allt som det kommer och försöka njuta av tillvaron, så gott det går. Och för att infria det så ska jag lägga mig på soffan och kolla lite film.