Isaks kalas närmar sig

Nu är det snart dags för släktkalas. På lördag ska Isak fira sin 2-årsdag. Därför har jag nu börjat baka lite kakor. Bullar, cup cakes, blå drömmar och rosa macarons är klara. Macaronsen blev inta alls som jag tänkt mig, men fullt ätbara. Så de får duga för den här gången. Vet inte om jag kommer köpa ett sånt där underlägg som man ska baka på för att lättare lyckas med dem. Vi får se om det är någon som får dom som favoriter. Annars blev det nog en engångs företelse.

Spånar lite på tårtan. Hade en tanke med massa blommor, men nu börjar jag luta mer åt en traktor. Han är ju väldigt svag för traktorer. Eventuellt en McQueen, men den är ju lite trixigare att få till. Vi får väl se hur mycket tid jag har i slutänden.

Nya filmer

De nyaste filmerna har gått i barnens tecken.
Alva och jag åkte till min syster i Huskvarna och hade en tjejehelg. Gick på Trassel 3D. Det var en upplevelse som vi uppskattade alla tre.

Efter det har vi även sett Dumma mig och Mega Mind, fast inte på bio.
Samtliga filmer är mycket bra och underhållande för både barn och vuxna.

Eftersom jag aldrig kom iväg på bio för att se den näst sista Harry Potter filmen köpte jag den så fort den släpptes på DVD. Är ganska nöjd med att jag inte gick på bio, men den är helt OK. Nu väntar jag bara på den sista.

Marknad i Ed

Helgen har tillbringats hos mor och far. Min syster med familj också dit. På lördag gick vi på marknaden som hålls varje höst och vår. Varje gång tänker man samma sak. Inte så mycket att ha, men det är alltid lika kul att gå och titta. Lite bra saker får man alltid med sig hem. För Alva blev den en vindsnurra, godiskäpp och en tur på karusellen.
Det roligaste var nog ändå att kusin Algot var där och busade hela helgen. Lekparken på söndag var också uppskattad. En medhavd fika förgyllde lekstunden lite extra.
Det är alltid lika trevligt att komma hem och hälsa på. Den goda maten och sällskapet gör det hela ännu bättre.

Barngymnastik

Ikväll är det dags för andra gången med barngymnastiken. Första gången var Alva iklädd ett par mysbyxor och en t-shirt. Alla andra flickor hade antingen rosa eller lila gymnastikdräkt med volang. Så idag skulle vi åka och köpa en gymnastikdräkt till Alva, men efter lite funderande kom hon fram till att hon inte ville ha någon. "Det är bättra att vara som jag är" var kommentaren. Var tvungen att fråga flera gånger om hon ville ha mysbyxor och t-shirt på gymnastiken och det vill hon. Så det blev inget inköp. Vi får väl se om hon ångrar sig senare.

Det är dags att flytta upp Isak i eget rum. Det lämnade en öppning för Alva att välja vilket av de två rummen på entréplan hon ville ha. Självklart valde hon att byta till det mindre. Eftersom vi inte gjort så mycket i hennes rum innan tyckte vi att det var dags att göra allt det där som en del gör redan när barnet flyttar in första gången.
Nu fick hon möjlighet att välja lite själv. Det resulterade i att hon ville ha rosa väggar med lila prickar på. Har man nu frågat så får man ju stå sitt kast.
Alltså bar det av till butiken för färg nummer ett. Efter första strykningen och Alvas kontrollerande och till sist besvikna blick och kommentaren; Det är ju inte rosa. Blev det en tur till till butiken för en mörkare rosa. Passade dessutom på att införskaffa en mörkare lila också, vilket nog var tur, för den första var mer blå än lila. Resultatet blev ett rosa rum med lila och blå prickar i olika storlekar. En ärvd hylla som vi gemensamt målat med prickar, siffror och bokstäver.
Nu har vi hamnat i ett litet vakum. Garderoberna, gardinerna och kläderna har fortfarande inte fixats till. Har lite funderingar hur allt ska placeras och det tar en liten stund.

Isaks rum? Jodå, det är tillfälligt kaos som ska rättas till så snart jag får ork till att fixa till det. Det tog på krafterna att göra om ett helt rum på mindre än en vecka. Men hon blev nöjd och det är huvudsaken.

Adventskalender

Min tanke var att inte göra någon adventskalender till Alva i år heller, utan vänta tills nästa år. Men ca 4 dagar innan det bör vara klar, alltså den 1 dec, kom jag på att det är klart att hon ska ha en adventskalender. I söndags åkte jag in till stan, själv, och köpte alla paketen. På kvällen när hon lagt sig var det bara att börja packa in och hoppas att hon inte skulle komma upp.
Blev klar ganska snabbt tyckte jag själv. Nöjd som jag var sattes den upp. Det var väl lite fel, med tanke på att Alva vaknar innan oss. Eftersom hon ändå var uppe på toaletten tog jag henne i handen och visade henne adventskalendern. Hennes reaktion borde vi ha filmat. "Åååååå, har du gjort det till mig, snälla mamma!!" En spontan kram och jag inte jag sett henne så glad på länge.
Ångrar inte att jag tog en dag och gjorde detta. Det jag ångrar är att jag satte upp den lite för tidigt. Idag har hon fått gå runt och vänta på att dagen ska ta slut, för det är ju inte fören den 1 december som det första paketet ska öppnas. En återkommade fråga från henne under dagen har varit; Är det jul igen nu?

Fin i håret

Alva kom in till Dennis och mig i vardagsrummet, efter att ha spenderat lång tid på toaletten. Nöjd puffar hon till sitt ganska trassliga hår och säger; "Nu är jag fin i håret. Å så fint." Vi håller med och ser lite fundersamt på varandra. Till jag kommer på att fråga vad hon har i sitt fina hår. Ännu nöjdare att jag äntligen frågar säger hon: "Puder, det blev jättefint!" Kommer snabbt på att pudret är mitt ganska dyra vaxpuder, inköpt hos frissan. Kan inte göra annat än att skratta åt det hela. Svårt att bli arg när Alva är så nöjd med resultatet.
Har dock sagt till henne att det är mammas. Alltså inte OK att bara ta. Fick dessutom göra en hårtvätt i handfatet, vilket tydligen var väldigt roligt. Så brukar det inte låta när håret ska tvättas annars.

Isaks dop

Så var det dop för Isak Mats Ingemar Lundin. Mats är efter farfar och pappa.Ingemar efter morfar.
Vi blev väldigt glada att Arne som döpt Alva och vigt oss, ville döpa Isak också. Även denna gång i Skållerudskyrka.

Alva hade lite svårt för att vi skulle stå stilla, så hon sprang runt och lekte. Hon var nog överallt utan i predikstolen. Det var det ända stället som vi lyckades hindra henne från att vara. Det blir så när hon får vara på något ställe för någon, då är det ju kört för oss att sätta stopp för det.
På grund av sjukdom var det några som inte kunde komma. Bland annat S som skulle sjunga solo. Kantorn sjöng en jättefin sång i stället. Gudmödrar var moster och faster.

Efteråt samlades vi i Kyrkstugan och åt smörgåstårta, kakor och tårta. Det var trevligt, men som alltid hinner man inte prata med vissa. Trotts att man försöker sitta lite här och där hela tiden. Det är kanske det man gör som fel. I stället borde man sätta sig vid ett bord och sitta still där under en längre tid, utan att hoppa runt för mycket.

Det var en mycket trevlig dag, trotts att det var grått ute. Desto skönare stämning i Kyrkstugan.
Isak har fått så fina presenter från alla. Inte någon sån där konstig tenn-sak som man inte riktigt vet vart man ska ställa.

Isak Mats Ingemar Lundin

På lördag är det dags för Isaks dop. Hans klänning är klar. Broderad och rosetterna är på plats. Kakor och bullar är bakade. Mamma ska fixa tårtor och smörgåstårtorna är beställda. Faddrarna har tackat ja, prästen och kyrkan är bokad. S som sjunger gudomligt vackert kommer och sjunger.
Allt är bokat och klart. Ska bara handla det sista på fredag. Listan är dock inte skriven, men kommer skrivas under dagen.

Snickaren ska komma

En kväll innan snickaren skulle komma till oss tänkte jag förbereda Alva på att hans ankomst. Eftersom det är väggar som ska tas ner och byggas upp, dock inte samma vägg.

J: Imorgon kommer snickaren hit och ska titta på väggarna som ska tas bort och hur han ska bygga upp en ny vägg.

Alvas ögon svämmar över med tårar.

J: Men, är du ledsen? Varför är du ledsen?

A: Jag vill inte att han ska ta bort mina väggar. .Jag vill ha kvar dom.

Det är klart att det inte är lätt för henne att veta vilka väggar det gäller.

Snarkare

Det är otroligt vad ett litet barn kan låta mycket. Isak snarkar som den värsta karl. Värre än pappa till och med. Å andra sidan så snarkar inte pappa så mycket. Allt snarkande är väl sparat till lille Isak. Det är inte nog med de vanliga snarkljuden i vissa fall låter han som en kanadagås eller en sångsvan. Jag är inte så bevandrad i de där stora fåglarna. Pappa hävdar att det är kanadagås, men eftersom jag inte gillar dem tycker jag att det är bättre om han låter som en svan. De är i alla fall vackra. Även om jag inte är så förtjust i dem heller.
En natt i stugan fick jag uppleva hur en tvåbarnsfamilj med hund låter på natten. En bebis som snarkar, en dotter som snusar, en man som andas högt och en hund som gnyr i drömmen. Nej, jag fick inte mycket sömn den natten. Fast lite mysigt var det ändå att ligga allihop i ett litet rum.

Allt snurrar runt en liten grabb

Det är konstigt hur lätt man ändrar hela sin vardag för en liten grabb. Sömnen, maten och det man ska göra måste helt plötsligt tänkas över lite mer än att bara göra. Sömnen är väl det som blir mest lidande. Tack och lov tar Dennis en stor del under dagen om natten varit för kort. Stackars Alva blir lite sidosatt, men är så duktig. Hon leker mycket själv, vilket hon gjorde innan också. Vi försöker ge henne så mycket tid vi kan. Egentid med henne är något vi försöker prioritera så gott det går. Än så länge är hon en så bra storasyster en lillebror kan få. Hon vill gärna pussa, klappa, hålla och ta kort på honom. Varje dag hittills har hon sagt till honom hur fin han är. Vi får väl påminna henne om det när han börjar bli jobbig.
Sedan är det Bobbo som inte alls förstår det hela. Att underhålla honom är det svåraste. Honom kan man ju inte förklara situationen för. Det som är skönt är att han börjar lugna ner sig.

Trotts lite sömnbrist vissa dagar och en kamp med mjölkpumpen varje dag så är det värt det.

Isak, en snabb entre

Då var Isak född.
Vi har varit förberedda på en snabb förlossning, men inte så här snabb.

På kvällen den 29 juli kom ett par värkar, men eftersom det inte hände något mer var det bara att gå och lägga sig. Kvart i 12 kom ytterligare en värk, så jag tittade på klockan för att veta hur lång tid det skulle ta om det eventuellt kom en till. Strax efter 12 kom värk nr två, och strax efter nr tre som var väldigt kraftig. Sa till Dennis att nu var det dags att ringa barnvakten. I väntan på att hon kom, ca 20 minuter, gick jag ut i bilen och satte mig. Såg till att allt var med så att vi kunde åka så fort hon kom.

Resan till NÄL tog 35-40 minuter. Under första sträckan satt vi och pratade mellan värkarna. Efter halva resan kunde jag inte svara så bra längre. Sa till Dennis att han inte skulle köra för fort i kurvorna för jag spände mig mer då och då kändes värkarna värre.
Väl framme ställde vi oss på korttidsparkeringen, då jag insåg att jag inte skulle kunna gå så långt med de värkarna jag hade. När jag skulle kliva ur bilen kom första kryssningsvärken.
Gick så snabbt jag kunde mellan värkarna. En sköterska mötte oss utanför hissen, sedan var det ilfart in på ett förlossningsrum. Fick hjälp av med byxorna och lägga mig på sidan på britsen. Fyra minuter, lika många värkar och tusen andetag i lustgasmasken senare var Isak född.
Fick inte upp honom på bröstet då jag fortfarande hade mina egna kläder på mig. Dennis fick hålla honom under tiden barnmorskan och sköterskan tog hand om mig. Fick hjälp att få sjukhuskläder på mig och sedan fick jag också hålla honom.

Dennis kom hem innan Alva vaknade och barnvaken åkte hem tidigt på morgonen. En omvälvande natt för oss.

Att boa

Börjar förstå det där uttrycket att boa. Har glömt av om jag gjorde det förra gången jag var gravid, men nu gör jag det. Började för ett par dagar sedan. Tankar som; det är bra att ha i frysen, dyker upp allt oftare. Igår blev det till att storhandla för att fylla frysen. På kvällen bakade Alva och jag små kanelkakor, som vi i och för sig åt upp på direkten. Och idag var det dags att baka kanel- och vaniljlängder. Det var fyra när de var klara, men nu återstår bara tre. En längd försvann snabbt in i våra magar. En ljummen smak av kanel är svårt att motstå.
Hade det inte varit för min oförmåga att lyfta tunga saker hade jag genast gett mig på att röja i mitt rum, eller vad är egentligen är gäst/förvaring/dumpningsrum. Det som senare ska bli barn nr tvås rum. Som det är nu har vi vid snabba städningar slängt in allt från julgardiner, kläder som ska gås igenom och papper. Vilket gör att det blir väldigt fullt.
Tror att Dennis har drabbats av att boa också. Han har hållit till i källaren och röjt. Det är något som också har behövts ett bra tag, men orken har inte funnits. Men nu åker allt som bara legat och tagit plats. Har inte varit nere och tittat ännu, men det kan verkligen bara bli bättre. Tanken att röja i vårat förråd har slagit honom. Det återstår att se hur det blir med det.