Nedräkning v38

Har varit på BVC och kollat upp så att allt ser och låter som det ska. Och det gör det skönt nog. Går in i 39, så det är verkligen när som helst. Ser fram emot tiden när det här är över. Samtidigt är det häftigt när bebisen vrider och vänder på sig där inne.

Det jag är mest trött på är;

• Att slå i magen mot bord, dörrar och andra saker som jag inte inser är i den höjden. Dels för att det gör ganska ont och för att det är irriterande att vara bredare sidledes än rakt fram ifrån.
• Svullna ben och fötter. Det är egentligen inte så farligt nu när det är lite svalare, men i värmen har det varit ganska jobbigt. Stödstrumpor är verkligen värt en hel del. Det spelar inte så stor roll att man blir varm i dem, det är det värt.
• Tröttheten som aldrig verkar ta slut. Det går lite upp och ner, men i slutänden är jag oftast trött. Detta är ju något som jag borde vänja mig vid. En liten brukar ju inte betyda att det blir mer tid för sömn. Men förhoppningsvis så kan jag få sova vissa hela nätter.
• Osmidigheten, fast det kanske ingår i den första punkten. Eller ändå inte. Att inte kunna böja sig eller röra sig som man brukar gör mig frustrerad. Dessutom blir jag så svag att jag blir trött på mig själv. Är inte van att behöva be om hjälp för att bära två petflaskor dricka.

Trotts det är det värt alltihop. Och speciellt nu när man ser ett slut på det. Det ända jag har lite funderingar på är, kommer vi hinna fram i tid. Det gick fort förra gången. Hur snabbt kommer det gå nu? Vi får ta det som det kommer, går ju inte att gör något mer än så.